Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.

Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Karlstad

År 2021 utgjorde de ekologiska livsmedlen 35 procent av det totala inköpsvärdet för livsmedel, räknat i kronor. Det är en ökning med två procentenheter från året innan, men långt kvar till den ambitionsnivå som Ekomatcentrum formulerat som nödvändig ur ett miljöperspektiv: 60 procent ekologiskt till år 2030.

I riket summerades den ekologiska inköpsandelen till 38 procent av de totala livsmedelsinköpen i offentlig sektor . År 2020 var andelen densamma, vilket innebär att utvecklingen, totalt i offentlig sektor, har stagnerat. Karlstad med 35 procent ligger lägre än det nationella genomsnittet

Inköpen av ekologiskt i Karlstads kommun har stagnerat lite delvis för att den nått en nivå där det blir betydligt fördyrande i jämförelse med vilken budget som tilldelas livsmedelsinköpen och en ökning av inköp närproducerade livsmedel har delvis prioriterats.

Skolan och omsorgen i Karlstad arbetar aktivt med ekologiskt hållbarhet och klimatsmart mat, såväl vid konsumtion som vid tillagning och svinn.

Övergripande

Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 29 procent. I riket ligger andelen kvar på 37 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 3,9 procentenheter per år.

Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som nådde det nationella 60-procentmålet år 2022, nämligen Trosa som når precis 60 preocent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2021 och 2022 var Ronneby och Sotenäs som båda ökade med 6 procentenheter, från 34 till 40 respektive från 24 till 30 procent.

Uppdaterad: 2024-09-16