Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Västervik | 2009 | 5 |
| 1 | Västervik | 2010 | 9 |
| 2 | Västervik | 2012 | 11 |
| 3 | Västervik | 2013 | 11 |
| 4 | Västervik | 2014 | 13 |
| 5 | Västervik | 2015 | 18 |
| 6 | Västervik | 2016 | 22 |
| 7 | Västervik | 2017 | 30 |
| 8 | Västervik | 2018 | 28 |
| 9 | Västervik | 2019 | 27 |
| 10 | Västervik | 2020 | 27 |
| 11 | Västervik | 2021 | 25 |
| 12 | Västervik | 2022 | 24 |
| 13 | Västervik | 2023 | 25 |
Uppgifter från 2014-2020 kommer från kommunens kostchef.
Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 29 procent. I riket ligger andelen kvar på 37 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 3,9 procentenheter per år.
Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som nådde det nationella 60-procentmålet år 2022, nämligen Trosa som når precis 60 preocent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2021 och 2022 var Ronneby och Sotenäs som båda ökade med 6 procentenheter, från 34 till 40 respektive från 24 till 30 procent.
Gröna nyckeltal