Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2008 | 9 |
| 1 | Riket | 2009 | 10 |
| 2 | Riket | 2010 | 14 |
| 3 | Riket | 2011 | 18 |
| 4 | Riket | 2012 | 21 |
| 5 | Riket | 2013 | 23 |
| 6 | Riket | 2014 | 27 |
| 7 | Riket | 2015 | 31 |
| 8 | Riket | 2016 | 33 |
| 9 | Riket | 2017 | 36 |
| 10 | Riket | 2018 | 38 |
| 11 | Riket | 2019 | 39 |
| 12 | Riket | 2020 | 38 |
| 13 | Riket | 2021 | 38 |
Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 29 procent. I riket ligger andelen kvar på 37 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 3,9 procentenheter per år.
Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som nådde det nationella 60-procentmålet år 2022, nämligen Trosa som når precis 60 preocent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2021 och 2022 var Ronneby och Sotenäs som båda ökade med 6 procentenheter, från 34 till 40 respektive från 24 till 30 procent.
Gröna nyckeltal