Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Luleå |
2003 |
0 |
|
1 |
Luleå |
2004 |
1 |
|
2 |
Luleå |
2005 |
1 |
|
3 |
Luleå |
2006 |
2 |
|
4 |
Luleå |
2007 |
3 |
|
5 |
Luleå |
2008 |
3 |
|
6 |
Luleå |
2009 |
4 |
|
7 |
Luleå |
2010 |
4 |
|
8 |
Luleå |
2011 |
5 |
|
9 |
Luleå |
2012 |
5 |
|
10 |
Luleå |
2013 |
6 |
|
11 |
Luleå |
2014 |
15 |
|
12 |
Luleå |
2018 |
23 |
|
13 |
Luleå |
2019 |
23 |
|
14 |
Luleå |
2020 |
24 |
|
15 |
Luleå |
2021 |
24 |
|
16 |
Luleå |
2022 |
26 |
|
17 |
Luleå |
2023 |
27 |
Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 29 procent. I riket ligger andelen kvar på 37 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 3,9 procentenheter per år.
Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som nådde det nationella 60-procentmålet år 2022, nämligen Trosa som når precis 60 preocent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2021 och 2022 var Ronneby och Sotenäs som båda ökade med 6 procentenheter, från 34 till 40 respektive från 24 till 30 procent.
