Gröna nyckeltal
Nyckeltalet visar utsläpp inom kommunens geografiska område från anläggningar som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter.
Utsläppen inom handeln med utsläppsrätter ska minska med 62 procent till 2030 jämfört med 2005.
Växthusgasutsläpp från utsläppshandeln
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2ekv/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Gotland | 2005 | 28,60 |
| 1 | Gotland | 2010 | 28,99 |
| 2 | Gotland | 2015 | 33,19 |
| 3 | Gotland | 2020 | 26,14 |
| 4 | Gotland | 2021 | 25,48 |
| 5 | Gotland | 2022 | 24,65 |
| 6 | Gotland | 2023 | 24,15 |
| 7 | Gotland | 2024 | 22,86 |
| 8 | Gotland | 2025 | 22,19 |
Datakälla: Naturvårdsverket och SCB
Kommentar
Gotland
Utsläppen från cement och kalkindustrin på Gotland samvarierar inte med antalet invånare. Produkterna används till 99 % på fastlandet. Cementindustrin planerar för CCS i början på 2030-talet.
Övergripande
Av alla utsläpp i Sveriges ekokommuner kommer runt 40 procent från handeln med utsläppsrätter. Mellan 2005 och 2020 minskade utsläppen inom handeln med 19 procent (ej räknat per invånare) och därmed nådde Ekokommunerna nästan målet till 2020 och att minska med 21 procent. Året efter ökade utsläppen från handeln något, troligtvis på grund av ekonomisk återhämtning efter pandemin, höga elpriser och kallare år som ökat användningen av fossila bränslen i värmeproduktionen.
Efter 2022 minskade utsläppen igen, och även under 2025 minskade utsläppen från föregående år. Ekokommunerna ligger fortfarande ovanför målnivån för att nå målet till 2030 och minskningarna måste ske snabbare för att nå målet. 21 av ekokommunerna har inga ustläpp från utsläppshandeln, och ytterligare sex har så låga utsläpp per invånare att det avrundas till noll. De stora industrikommunerna Luleå och Gotland står för över 70 procent av utsläppen från ekokommunerna.