Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet.
Indikatorn redovisar användningen av förnybar och/eller återvunnen energi för el och värme i lokaler ägda och förvaltade av kommunen.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Kumla | 2008 | 97 |
| 1 | Kumla | 2009 | 87 |
| 2 | Kumla | 2010 | 100 |
| 3 | Kumla | 2011 | 98 |
| 4 | Kumla | 2013 | 79 |
| 5 | Kumla | 2014 | 97 |
| 6 | Kumla | 2015 | 97 |
| 7 | Kumla | 2016 | 88 |
| 8 | Kumla | 2017 | 94 |
| 9 | Kumla | 2018 | 95 |
| 10 | Kumla | 2019 | 99 |
| 11 | Kumla | 2020 | 98 |
| 12 | Kumla | 2021 | 54 |
Andelen förnybar eller återvunnen energi i kommunala lokaler har ökat på längre sikt men minskat de senaste åren. Det kan bero på vilka kommuner som rapporterat till Sveriges ekokommuner i år, men många har också ändrat sina elavtal från helt förnybara till helt fossilfria, som alltså inkluderar kärnkraftsproducerad el. Här mäts förnybar och återvunnen varför ett fossilfritt elavtal minskar andelen.
Av de 47 kommuner som rapporterat för 2024 har 16 stycken nått 100 procent förnybar, och ytterligare 15 stycken ligger över 90 procent. Den rapporterande medlem som låg lägst år 2024 har 33 procent förnybar energi.
Gröna nyckeltal