Nyckeltalet visar andelen av uppkommet matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom rötning eller kompostering så att växtnäring respektive biogas tas till vara. Växtnäringen måste nyttiggöras på åkermark, skogsmark eller andra grönytor med behov av näring för att få tillgodoräknas.
De kommuner som tillhör kommunalförbund som inte rapporterar kommunspecifika värden har här fått värdet för hela förbundet.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Gävle | 2014 | 64 |
| 1 | Gävle | 2015 | 62 |
| 2 | Gävle | 2016 | 46 |
| 3 | Gävle | 2017 | 49 |
| 4 | Gävle | 2018 | 49 |
| 5 | Gävle | 2019 | 53 |
| 6 | Gävle | 2020 | 58 |
| 7 | Gävle | 2021 | 62 |
| 8 | Gävle | 2022 | 59 |
| 9 | Gävle | 2023 | 66 |
| 10 | Gävle | 2024 | 65 |
| 11 | Gävle | 2025 | 65 |
2025 minskade andelen av allt uppkommet matavfall som sorterades ut och rötades eller komposterades till 43 procent i genomsnitt för Sveriges Ekokommuner, från 46 procent föregående år. Nyckeltalet Matavfall mätte tidigare endast matavfallet som rötas då det fanns ett nationellt etappmål kopplat till det måttet. Eftersom målet tagits bort kan det vara mer relevant att titta på värden för all biologisk behandling av matavfall, inklusive kompostering. Dessutom gör Avfall Sverige nu sina värderingsgränser för nyckeltalet som inkluderar kompostering.
Tre kommuner, Hörby, Smedjebacken och Östra Göinge, hade över 70 procent år 2025, alltså ett Mycket bra värde enligt Avfall Sveriges värderingsgränser. Sveriges ekokommuners medelvärde landar på ett Mindre bra värde år 2025.
Gröna nyckeltal