Nyckeltalet visar hur stor andel av det aktuella områdets totala landareal som utgörs av betesmark. Här ingår all betesmark i kommunerna, inte bara de som sköts med miljöersättning.
Betesmarker är viktiga livsmiljöer för odlingslandskapets biologiska mångfald. Minskar arealen försämras förutsättningarna för många av dess arter. Nyckeltalet följer upp miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men även Ett rikt växt- och djurliv.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Gotland | 2012 | 8,06 |
| 1 | Gotland | 2013 | 8,03 |
| 2 | Gotland | 2014 | 7,78 |
| 3 | Gotland | 2015 | 8,21 |
| 4 | Gotland | 2016 | 8,30 |
| 5 | Gotland | 2017 | 8,28 |
| 6 | Gotland | 2018 | 8,34 |
| 7 | Gotland | 2019 | 8,52 |
| 8 | Gotland | 2020 | 8,41 |
| 9 | Gotland | 2021 | 8,32 |
| 10 | Gotland | 2022 | 8,26 |
| 11 | Gotland | 2023 | 8,27 |
| 12 | Gotland | 2024 | 8,30 |
| 13 | Gotland | 2025 | 8,56 |
På Öland finns mer betesmark än på Gotland, men efter Mörbylånga kommun är Gotland den kommun med näst störst areal betesmark i landet. En stor andel är naturbetesmark av olika karaktär.
Andelen av landarealen i Sveriges Ekokommuner som är betesmark har en ökande trend sedan 2013, men minskande från 2020. Inga stora förändringar har skett, men det viktigaste är att vi inte förlorar den viktiga betesmarken. Ekokommunerna ligger nu på 1,21 procent och jämfört med hela Sverige har kommunerna inom SEKOM en hög andel betesmark. Mellan 2024 och 2025 minskade andelen betesmark i ekokommunerna, och i hela Sverige. Minskningen var dock väldigt liten.
Lokalt skedde förändringar, och den största ökningen av andel betesmark under 2025 skedde i Gotland, Stockholm och Kungsbacka. De kommuner som nu har högst andel betesmark är Öckerö, Hörby och Gotland.
Gröna nyckeltal