Nyckeltalet visar hur stor andel av det aktuella områdets totala landareal som utgörs av betesmark.
Betesmarker är viktiga livsmiljöer för odlingslandskapets biologiska mångfald. Minskar arealen försämras förutsättningarna för många av dess arter. Nyckeltalet följer upp miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men även Ett rikt växt- och djurliv.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Eskilstuna |
2013 |
2,88 |
|
1 |
Eskilstuna |
2014 |
2,73 |
|
2 |
Eskilstuna |
2015 |
2,86 |
|
3 |
Eskilstuna |
2016 |
2,86 |
|
4 |
Eskilstuna |
2017 |
2,83 |
|
5 |
Eskilstuna |
2018 |
2,85 |
|
6 |
Eskilstuna |
2019 |
2,88 |
|
7 |
Eskilstuna |
2020 |
2,87 |
|
8 |
Eskilstuna |
2021 |
2,84 |
|
9 |
Eskilstuna |
2022 |
2,80 |
|
10 |
Eskilstuna |
2023 |
2,69 |
Andelen av landarealen i Sveriges Ekokommuner som är betesmark har en ökande trend sedan 2013, vilket är väldigt positivt även om ökningen är liten. Totala andelen betesmark gemensamt för ekokommunerna ligger nu strax under 1,3 procent. Jämfört med hela Sverige har kommunerna inom SEKOM en hög andel betesmark. Mellan 2022 och 2023 skedde dock en minskning av hektar betesmark.
Samtidigt skedde den största ökning av hektar betesmark i Ljusdal och den största ökningen i andel betesmark i Trosa. Sett i ett längre perspektiv, sedan 2013, har den största ökningen i andel betesmark skett i Öckerö.
I det gröna nyckeltalet Betesmark ingår all betesmark i kommunerna, inte bara de som sköts med miljöersättning.
