Nyckeltalet visar hur stor andel av det aktuella områdets totala landareal som utgörs av betesmark. Här ingår all betesmark i kommunerna, inte bara de som sköts med miljöersättning.
Betesmarker är viktiga livsmiljöer för odlingslandskapets biologiska mångfald. Minskar arealen försämras förutsättningarna för många av dess arter. Nyckeltalet följer upp miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men även Ett rikt växt- och djurliv.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Eskilstuna | 2012 | 2,83 |
| 1 | Eskilstuna | 2013 | 2,88 |
| 2 | Eskilstuna | 2014 | 2,73 |
| 3 | Eskilstuna | 2015 | 2,86 |
| 4 | Eskilstuna | 2016 | 2,86 |
| 5 | Eskilstuna | 2017 | 2,83 |
| 6 | Eskilstuna | 2018 | 2,85 |
| 7 | Eskilstuna | 2019 | 2,88 |
| 8 | Eskilstuna | 2020 | 2,87 |
| 9 | Eskilstuna | 2021 | 2,84 |
| 10 | Eskilstuna | 2022 | 2,80 |
| 11 | Eskilstuna | 2023 | 2,69 |
| 12 | Eskilstuna | 2024 | 2,67 |
Andelen av landarealen i Sveriges Ekokommuner som är betesmark har en ökande trend sedan 2013, men minskande från 2020. Inga stora förändringar har skett, men det viktiga är att vi inte förlorar den viktiga betesmarken. Ekokommunerna ligger nu på 1,26 procent och jämfört med hela Sverige har kommunerna inom SEKOM en hög andel betesmark. Mellan 2023 och 2024 skedde ingen förändring av andel betesmark i ekokommunerna, eller i hela Sverige.
Lokalt skedde förändringar, och den största ökning av andel betesmark var i Öckerö, Hörby och Gotland.
Gröna nyckeltal