Ekologisk jordbruksmark

Indikator GN. 3

Nyckeltalet visar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i kommunen. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer omställd åkermark och betesmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder. Jordbruksmark innefattar alltså både åkermark och betesmark. Endast helt omställd mark räknas med, alltså inte mark under omställning.

Regeringen har satt upp inriktningsmål för ökad produktion av ekologiska livsmedel: 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark 2030, enligt Sveriges livsmedelsstrategi.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark

Välj kommun
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Västervik	2009	8,2
1	Västervik	2010	11,7
2	Västervik	2011	13,6
3	Västervik	2012	15,2
4	Västervik	2013	20,6
5	Västervik	2014	19,5
6	Västervik	2015	19,4
7	Västervik	2016	18,8
8	Västervik	2017	19,8
9	Västervik	2018	20,0
10	Västervik	2019	21,0
11	Västervik	2020	20,6
12	Västervik	2021	18,8
13	Västervik	2022	18,9
14	Västervik	2023	19,2

Datakälla: Jordbruksverket

Exportera data till Excel

Kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark i Sveriges ekokommuner minskade mellan 2022 och 2023 från 17,2 procent till 16 procent. Det nationella målet är att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030, enligt Sveriges livsmedelsstrategi. 11 ekokommuner har redan nu 30 procent eller mer ekologisk jordbruksmark, du kan se vilka under fliken Jämför i diagrammet.

De ekokommuner med högst andel ekologiskt är Munkfors på 62,8 procent, Kungälv på 49,4 procent och Sotenäs på 47, procent. Andelen ekologisk jordbruksmark ökade mest i Ovanåker från 2022 till 2023, med 8 procentenheter, och därefter Boden och Sotenäs som ökade med runt 2,5 procentenheter. Ljusdal stod för den största ökningen av hektar odlad jordbruksmark med 121 hektar mer än föregående år.

Snittet i ekokommunerna ligger lägre än för hela riket, som har 17,4 procent ekologisk jordbruksmark, vilket också minskat sedan 2022.

Analys av statistiken ska göras med en viss försiktighet då det finns en del osäkerheter i statistiken när man bryter ner det på kommunnivå, bland annat hämtas data för den totala arealen samt ekologisk areal från två olika datakällor. Dessutom är viss statistik kring ekologisk jordbruksmark sekretessbelagd, vilket också förklarar varför en del kommuner saknar statistik.