Ekologisk jordbruksmark

Indikator GN. 3

Nyckeltalet visar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i kommunen. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer omställd åkermark och betesmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder. Jordbruksmark innefattar alltså både åkermark och betesmark. Endast helt omställd mark räknas med, alltså inte mark under omställning.

EU-mål:
I EU:s gröna giv finns ett mål om att 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark

Välj kommun
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Trosa	2009	21,5
1	Trosa	2010	19,5
2	Trosa	2011	21,9
3	Trosa	2012	23,5
4	Trosa	2013	27,3
5	Trosa	2014	14,2
6	Trosa	2015	12,5
7	Trosa	2016	12,8
8	Trosa	2017	12,7
9	Trosa	2018	12,3
10	Trosa	2019	14,9
11	Trosa	2020	15,1
12	Trosa	2021	14,0
13	Trosa	2022	13,7
14	Trosa	2023	13,9
15	Trosa	2024	13,5
16	Trosa	2025	12,1

Datakälla: Jordbruksverket

Exportera data till Excel

Kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark i Sveriges ekokommuner fortsatte minska mellan 2024 och 2025, från 15,2 procent till 14,8 procent. På nationell nivå har både andelen ekologiskt brukad mark och marken som är under omställning minskat. I vissa ekokommuner har andelen dock ökat.

De ekokommuner med högst andel ekologiskt är Munkfors på 64 procent, Sotenäs på 53,9 procent och Kungälv på 46,1 procent. Degerfors hade också den största ökningen under 2025, från 15,5 procent till 20,2. Även i kommunerna Avesta, Laxå, Munkfors och Älmhult ökade andelen ekologisk jordbruksmark med över två procentenheter. 13 kommuner ligger redan nu över EU-målet om 25 procent ekologisk jordbruksmark.

Analys av statistiken ska göras med en viss försiktighet då det finns en del osäkerheter i statistiken när man bryter ner det på kommunnivå, bland annat hämtas data för den totala arealen samt ekologisk areal från två olika datakällor. Dessutom är viss statistik kring ekologisk jordbruksmark sekretessbelagd, vilket också förklarar varför en del kommuner saknar statistik.