Gå direkt till sidans innehåll

Ekologisk jordbruksmark

Indikator GN. 3

Nyckeltalet visar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i kommunen. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer omställd åkermark och betesmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder. Jordbruksmark innefattar alltså både åkermark och betesmark. Endast helt omställd mark räknas med, alltså inte mark under omställning.

I EU:s gröna giv finns ett mål om att 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030.

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Laxå 2009 24,2
1 Laxå 2010 17,3
2 Laxå 2011 32,4
3 Laxå 2012 20,7
4 Laxå 2013 22,5
5 Laxå 2014 23,7
6 Laxå 2015 23,0
7 Laxå 2016 22,8
8 Laxå 2017 23,4
9 Laxå 2018 33,3
10 Laxå 2019 34,2
11 Laxå 2020 35,2
12 Laxå 2021 37,3
13 Laxå 2022 36,4
14 Laxå 2023 31,9
15 Laxå 2024 30,9
Datakälla: Jordbruksverket

Kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark i Sveriges ekokommuner minskade mellan 2023 och 2024 från 16,4 procent till 14,9 procent. På nationell nivå har både andelen ekologiskt brukad mark och marken som är under omställning minskat.

De ekokommuner med högst andel ekologiskt är Munkfors på 61,6 procent, Sotenäs på 52,6 procent och Kungälv på 49,3 procent, och Sotenäs hade också den största ökningen under 2024. Även i kommunerna Nordanstig, Ovanåker, Sävsjö och Ystad ökade andelen ekologisk jordbruksmark med över en procentenhet. 13 kommuner ligger redan nu över EU-målet om 25 procent ekologisk jordbruksmark.

Snittet i ekokommunerna ligger lägre än för hela riket, som har 15,6 procent ekologisk jordbruksmark, vilket också innebär en minskning de senaste åren.

Analys av statistiken ska göras med en viss försiktighet då det finns en del osäkerheter i statistiken när man bryter ner det på kommunnivå, bland annat hämtas data för den totala arealen samt ekologisk areal från två olika datakällor. Dessutom är viss statistik kring ekologisk jordbruksmark sekretessbelagd, vilket också förklarar varför en del kommuner saknar statistik.

Uppdaterad: 2025-05-27