Ekologisk jordbruksmark

Indikator GN. 3

Nyckeltalet visar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i kommunen. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer omställd åkermark och betesmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder. Jordbruksmark innefattar alltså både åkermark och betesmark. Endast helt omställd mark räknas med, alltså inte mark under omställning.

Regeringen har satt upp inriktningsmål för ökad produktion av ekologiska livsmedel: 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark 2030, enligt Sveriges livsmedelsstrategi.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark

Välj kommun
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Laxå	2009	24,2
1	Laxå	2010	17,3
2	Laxå	2011	32,4
3	Laxå	2012	20,7
4	Laxå	2013	22,5
5	Laxå	2014	23,7
6	Laxå	2015	23,0
7	Laxå	2016	22,8
8	Laxå	2017	23,4
9	Laxå	2018	33,3
10	Laxå	2019	34,2
11	Laxå	2020	35,2
12	Laxå	2021	37,3
13	Laxå	2022	36,4

Datakälla: Jordbruksverket

Exportera data till Excel

Kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark bland SEKOM-kommunerna minskade något mellan 2021 och 2022 från 18,3 procent till 18,1 procent. Det nationella målet är att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030, enligt Sveriges livsmedelsstrategi. 15 ekokommuner har redan nu 30 procent eller mer ekologisk jordbruksmark, du kan se vilka under fliken Jämför i diagrammet.

De ekokommuner med högst andel ekologiskt är Munkfors på 63,6 procent, Kungälv på 50,1 procent och Aneby på 46,1 procent. Andelen ekologisk jordbruksmark ökade mest i Sotenäs från 2021 till 2022, med 10 procentenheter, och därefter Gnesta Kumla och Lerum som alla ökade med 4 procentenheter. Nyköping och Strängnäs stod för den största ökningen av hektar odlad jordbruksmark med över 500 hektar mer än föregående år.

Snittet i SEKOM-kommunerna ligger lägre än för hela riket, som har 18,8 procent ekologisk jordbruksmark.

Analys av statistiken ska göras med en viss försiktighet då det finns en del osäkerheter i statistiken när man bryter ner det på kommunnivå, bland annat hämtas data för den totala arealen samt ekologisk areal från två olika datakällor. Dessutom är viss statistik kring ekologisk jordbruksmark sekretessbelagd, vilket också förklarar varför en del kommuner saknar statistik vissa år.