Ekologisk jordbruksmark

Indikator GN. 3

Nyckeltalet visar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i kommunen. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer omställd åkermark och betesmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder. Jordbruksmark innefattar alltså både åkermark och betesmark. Endast helt omställd mark räknas med, alltså inte mark under omställning.

EU-mål:
I EU:s gröna giv finns ett mål om att 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark

Välj kommun
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Kumla	2009	1,3
1	Kumla	2010	1,4
2	Kumla	2011	14,2
3	Kumla	2012	13,3
4	Kumla	2013	13,8
5	Kumla	2014	13,2
6	Kumla	2015	15,0
7	Kumla	2016	17,3
8	Kumla	2017	18,0
9	Kumla	2018	19,7
10	Kumla	2019	20,5
11	Kumla	2020	22,5
12	Kumla	2021	22,6
13	Kumla	2022	26,8
14	Kumla	2023	10,6
15	Kumla	2024	3,5
16	Kumla	2025	3,0

Datakälla: Jordbruksverket

Exportera data till Excel

Kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark i Sveriges ekokommuner fortsatte minska mellan 2024 och 2025, från 15,2 procent till 14,8 procent. På nationell nivå har både andelen ekologiskt brukad mark och marken som är under omställning minskat. I vissa ekokommuner har andelen dock ökat.

De ekokommuner med högst andel ekologiskt är Munkfors på 64 procent, Sotenäs på 53,9 procent och Kungälv på 46,1 procent. Degerfors hade också den största ökningen under 2025, från 15,5 procent till 20,2. Även i kommunerna Avesta, Laxå, Munkfors och Älmhult ökade andelen ekologisk jordbruksmark med över två procentenheter. 13 kommuner ligger redan nu över EU-målet om 25 procent ekologisk jordbruksmark.

Analys av statistiken ska göras med en viss försiktighet då det finns en del osäkerheter i statistiken när man bryter ner det på kommunnivå, bland annat hämtas data för den totala arealen samt ekologisk areal från två olika datakällor. Dessutom är viss statistik kring ekologisk jordbruksmark sekretessbelagd, vilket också förklarar varför en del kommuner saknar statistik.