Gå direkt till sidans innehåll

Ekologisk jordbruksmark

Indikator GN. 3

Nyckeltalet visar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i kommunen. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer omställd åkermark och betesmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder. Jordbruksmark innefattar alltså både åkermark och betesmark. Endast helt omställd mark räknas med, alltså inte mark under omställning.

EU-mål:
I EU:s gröna giv finns ett mål om att 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030.

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Gnesta 2009 27,2
1 Gnesta 2010 25,8
2 Gnesta 2011 24,9
3 Gnesta 2012 24,7
4 Gnesta 2013 29,4
5 Gnesta 2014 30,7
6 Gnesta 2015 30,5
7 Gnesta 2016 30,4
8 Gnesta 2017 27,9
9 Gnesta 2018 31,7
10 Gnesta 2019 34,6
11 Gnesta 2020 31,5
12 Gnesta 2021 33,0
13 Gnesta 2022 36,9
14 Gnesta 2023 35,9
15 Gnesta 2024 34,3
16 Gnesta 2025 33,9
Datakälla: Jordbruksverket

Kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark i Sveriges ekokommuner fortsatte minska mellan 2024 och 2025, från 15,2 procent till 14,8 procent. På nationell nivå har både andelen ekologiskt brukad mark och marken som är under omställning minskat. I vissa ekokommuner har andelen dock ökat.

De ekokommuner med högst andel ekologiskt är Munkfors på 64 procent, Sotenäs på 53,9 procent och Kungälv på 46,1 procent. Degerfors hade också den största ökningen under 2025, från 15,5 procent till 20,2. Även i kommunerna Avesta, Laxå, Munkfors och Älmhult ökade andelen ekologisk jordbruksmark med över två procentenheter. 13 kommuner ligger redan nu över EU-målet om 25 procent ekologisk jordbruksmark.

Analys av statistiken ska göras med en viss försiktighet då det finns en del osäkerheter i statistiken när man bryter ner det på kommunnivå, bland annat hämtas data för den totala arealen samt ekologisk areal från två olika datakällor. Dessutom är viss statistik kring ekologisk jordbruksmark sekretessbelagd, vilket också förklarar varför en del kommuner saknar statistik.

Uppdaterad: 2026-06-02