Ekologisk jordbruksmark

Indikator GN. 3

Nyckeltalet visar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i kommunen. Ekologiskt odlad åkermark omfattar arealer omställd åkermark och betesmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder. Jordbruksmark innefattar alltså både åkermark och betesmark. Endast helt omställd mark räknas med, alltså inte mark under omställning.

EU-mål:
I EU:s gröna giv finns ett mål om att 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark

Välj kommun
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (%)
0	Aneby	2009	17,1
1	Aneby	2010	16,7
2	Aneby	2011	23,8
3	Aneby	2012	26,2
4	Aneby	2013	31,6
5	Aneby	2014	30,1
6	Aneby	2015	29,3
7	Aneby	2016	31,8
8	Aneby	2017	30,9
9	Aneby	2018	38,4
10	Aneby	2019	40,2
11	Aneby	2020	43,2
12	Aneby	2021	44,4
13	Aneby	2022	46,1
14	Aneby	2023	35,4
15	Aneby	2024	33,7
16	Aneby	2025	32,3

Datakälla: Jordbruksverket

Exportera data till Excel

Kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark i Sveriges ekokommuner fortsatte minska mellan 2024 och 2025, från 15,2 procent till 14,8 procent. På nationell nivå har både andelen ekologiskt brukad mark och marken som är under omställning minskat. I vissa ekokommuner har andelen dock ökat.

De ekokommuner med högst andel ekologiskt är Munkfors på 64 procent, Sotenäs på 53,9 procent och Kungälv på 46,1 procent. Degerfors hade också den största ökningen under 2025, från 15,5 procent till 20,2. Även i kommunerna Avesta, Laxå, Munkfors och Älmhult ökade andelen ekologisk jordbruksmark med över två procentenheter. 13 kommuner ligger redan nu över EU-målet om 25 procent ekologisk jordbruksmark.

Analys av statistiken ska göras med en viss försiktighet då det finns en del osäkerheter i statistiken när man bryter ner det på kommunnivå, bland annat hämtas data för den totala arealen samt ekologisk areal från två olika datakällor. Dessutom är viss statistik kring ekologisk jordbruksmark sekretessbelagd, vilket också förklarar varför en del kommuner saknar statistik.