Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i det geografiska området.
Det finns ett specifikt nationellt mål till 2030 när det kommer till växthusgasutsläpp från inrikes transporter som följs upp i nyckeltalet.
Växthusgasutsläpp från transporter
Indikator GN. 1c| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2ekv/inv) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Luleå |
1990 |
2,62 |
|
1 |
Luleå |
2000 |
2,59 |
|
2 |
Luleå |
2005 |
2,72 |
|
3 |
Luleå |
2010 |
2,72 |
|
4 |
Luleå |
2015 |
2,47 |
|
5 |
Luleå |
2016 |
2,40 |
|
6 |
Luleå |
2017 |
2,23 |
|
7 |
Luleå |
2018 |
2,05 |
|
8 |
Luleå |
2019 |
2,00 |
|
9 |
Luleå |
2020 |
1,81 |
|
10 |
Luleå |
2021 |
1,75 |
|
11 |
Luleå |
2022 |
1,59 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen
Kommentar
De totala utsläppen från transporter, inte räknat per invånare, har minskat med 34 procent sedan 2010 för SEKOM-kommunerna, och minskade stort mellan 2021 och 2022. Framförallt minskade utsläppen från vägtrafiken på grund av ökad elektrifiering, mer biodrivmedel och möjligtvis även grannlandstankning på grund av höga drivmedelspriser. Utsläppen från flyg och sjöfart ökade dock.
Sveriges Ekokommuner ligger sammanlagt bra till för att nå det nationella etappmålet till 2030. De största minskningarna inom transportsektorn mellan 2021 och 2022 stod Övertorneå, Sorsele, Munkfors, Kumla, Burlöv och Boden för. Sett från startåret för målet, 2010, har den största minskningen skett i Gnesta.