Gröna nyckeltal
Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i det geografiska området.
Det finns ett specifikt nationellt mål till 2030 när det kommer till växthusgasutsläpp från inrikes transporter som följs upp i nyckeltalet.
Växthusgasutsläpp från transporter
Indikator GN. 1c| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2ekv/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Ljusdal | 1990 | 3,33 |
| 1 | Ljusdal | 2000 | 3,67 |
| 2 | Ljusdal | 2005 | 4,05 |
| 3 | Ljusdal | 2010 | 3,58 |
| 4 | Ljusdal | 2015 | 3,20 |
| 5 | Ljusdal | 2016 | 3,07 |
| 6 | Ljusdal | 2017 | 2,81 |
| 7 | Ljusdal | 2018 | 2,52 |
| 8 | Ljusdal | 2019 | 2,52 |
| 9 | Ljusdal | 2020 | 2,27 |
| 10 | Ljusdal | 2021 | 2,28 |
| 11 | Ljusdal | 2022 | 2,07 |
| 12 | Ljusdal | 2023 | 2,09 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen och SCB
Kommentar
Växthusgasutsläppen från transporter, räknat per invånare, har minskat med 42 procent sedan 2010 för SEKOM-kommunerna. Räknat som totala utsläpp har minskningen varit 34 procent.
Mellan 2022 och 2023 minskade utsläppen med under 1 procent, en väldigt liten minskning. Detta trots att förändringarna i reduktionsplikten inte infördes förrän 2024 och alltså inte påverkar statistiken för 2023.
Sveriges Ekokommuner har legat bra till för att nå det nationella etappmålet till 2030, men ligger sämre till efter den knappa förändringen till 2023. De största minskningarna inom transportsektorn mellan 2022 och 2023 stod Öckerö, Nynäshamn och Sundbyberg för. Sett från startåret för målet, 2010, har den största minskningen skett i Gnesta, vars transportutsläpp mer än halverats.
Utsläppen varierar betydligt mellan olika kommuner och beror till stor del på lokala förutsättningar. Vissa kommuner går det en motorväg genom medan vissa kommuner inte har någon större genomfartsled och därför får lägre utsläpp från vägtransporter.