Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i det geografiska området.
Det finns ett specifikt nationellt mål till 2030 när det kommer till växthusgasutsläpp från inrikes transporter som följs upp i nyckeltalet.
Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i det geografiska området.
Det finns ett specifikt nationellt mål till 2030 när det kommer till växthusgasutsläpp från inrikes transporter som följs upp i nyckeltalet.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2ekv/inv) |
|---|---|---|---|
| 0 | Degerfors | 1990 | 1,29 |
| 1 | Degerfors | 2000 | 1,48 |
| 2 | Degerfors | 2005 | 1,68 |
| 3 | Degerfors | 2010 | 1,69 |
| 4 | Degerfors | 2015 | 1,56 |
| 5 | Degerfors | 2020 | 1,19 |
| 6 | Degerfors | 2021 | 1,17 |
| 7 | Degerfors | 2022 | 1,01 |
| 8 | Degerfors | 2023 | 1,02 |
| 9 | Degerfors | 2024 | 1,31 |
Växthusgasutsläppen från transporter, räknat per invånare, ökade mellan 2023 och 2024 med 21 procent i ekokommunerna. Ändå har utsläppen minskat med 29 procent sedan 2010. Ökningen under 2024 berodde främst på förändringar i reduktionsplikten som ökade andelen fossilt innehåll i bensin och diesel.
Sveriges Ekokommuner har tidigare legat bra till för att nå det nationella etappmålet till 2030, men ligger nu betydligt sämre till. Ingen av ekokommunerna minskade sina utsläpp i transportsektorn under 2024, men Öckerö lyckades ligga kvar på samma nivå. Därefter hade Stockholm, Södertälje och Nynäshamn de minsta ökningarna räknat per invånare. Sett från startåret för målet, 2010, har den största minskningen skett i Stockholm, vars transportutsläpp nästan halverats.
Utsläppen varierar betydligt mellan olika kommuner och beror till stor del på lokala förutsättningar. Vissa kommuner går det en motorväg genom medan vissa kommuner inte har någon större genomfartsled och därför får lägre utsläpp från vägtransporter.