Gå direkt till sidans innehåll

Växthusgasutsläpp utanför utsläppshandeln

Indikator GN. 1a

Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser i det geografiska området men exkluderar utsläppshandeln eftersom det är så formuleringen ser ut i det nationella målet.

Ändrat från tidigare nyckeltal till växthusgasutsläpp och exkluderar utsläppshandeln för att kunna följa det nationella målet. För många kommuner är många stora utsläpp från utsläppshandeln som kommunen själva inte har någon rådighet över. Därför redovisas dessa separat.

Växthusgasutsläpp exklusive den handlande sektorn

Rad-id Kommun Senaste värdet (ton CO2ekv/inv) Datum

0

Kumla

 9,69

2022

1

Ånge

 8,06

2022

2

Jokkmokk

 7,92

2022

3

Sorsele

 7,45

2022

4

Gotland

 7,41

2022

5

Laxå

 6,73

2022

6

Hörby

 6,27

2022

7

Aneby

 6,07

2022

8

Vårgårda

 6,05

2021

9

Laholm

 5,91

2022

10

Mönsterås

 5,87

2022

11

Ljungby

 5,59

2022

12

Torsås

 5,48

2022

13

Nordanstig

 5,39

2022

14

Simrishamn

 5,11

2022

15

Sävsjö

 4,99

2022

16

Uppvidinge

 4,97

2021

17

Övertorneå

 4,94

2022

18

Hedemora

 4,94

2022

19

Hylte

 4,85

2022

20

Strömstad

 4,70

2021

21

Mjölby

 4,70

2022

22

Kungsör

 4,63

2022

23

Eksjö

 4,62

2022

24

Kramfors

 4,60

2021

25

Sala

 4,59

2022

26

Nyköping

 4,58

2022

27

Sigtuna

 4,52

2022

28

Bollebygd

 4,51

2021

29

Enköping

 4,49

2022

30

Ljusdal

 4,46

2022

31

Söderköping

 4,42

2021

32

Söderhamn

 4,22

2022

33

Västervik

 4,21

2022

34

Eslöv

 4,14

2022

35

Varberg

 4,11

2022

36

Värnamo

 4,10

2022

37

Kalix

 4,02

2022

38

Östra Göinge

 3,95

2022

39

Höör

 3,91

2022

40

Ovanåker

 3,70

2022

41

Älmhult

 3,68

2022

42

Hallsberg

 3,67

2022

43

Hudiksvall

 3,63

2022

44

Ystad

 3,54

2022

45

Sollefteå

 3,53

2022

46

Ängelholm

 3,53

2022

47

Sotenäs

 3,48

2022

48

Gnesta

 3,31

2022

49

Ockelbo

 3,21

2022

50

Nybro

 3,20

2022

51

Trosa

 3,18

2022

52

Avesta

 3,15

2022

53

Uddevalla

 3,14

2022

54

Smedjebacken

 3,06

2022

55

Örnsköldsvik

 3,05

2022

56

Norrtälje

 3,05

2022

57

Oskarshamn

 3,02

2022

58

Ronneby

 3,01

2022

59

Bollnäs

 2,99

2022

60

Upplands-Bro

 2,98

2022

61

Strängnäs

 2,97

2022

62

Timrå

 2,95

2022

63

Mark

 2,94

2022

64

Nynäshamn

 2,87

2022

65

Halmstad

 2,78

2022

66

Degerfors

 2,70

2022

67

Luleå

 2,70

2022

68

Jönköping

 2,63

2022

69

Härnösand

 2,61

2022

70

Riket

 2,61

2022

71

Sveriges Ekokommuner

 2,47

2022

72

Boden

 2,43

2022

73

Karlstad

 2,42

2021

74

Kävlinge

 2,36

2022

75

Sundsvall

 2,33

2022

76

Gävle

 2,31

2022

77

Kungälv

 2,31

2022

78

Karlskrona

 2,29

2022

79

Helsingborg

 2,28

2022

80

Kungsbacka

 2,27

2022

81

Burlöv

 2,25

2022

82

Karlshamn

 2,23

2022

83

Värmdö

 2,17

2022

84

Munkfors

 2,09

2022

85

Håbo

 2,07

2022

86

Höganäs

 1,99

2022

87

Eskilstuna

 1,99

2022

88

Södertälje

 1,99

2022

89

Öckerö

 1,87

2022

90

Ludvika

 1,84

2022

91

Ekerö

 1,79

2022

92

Borås

 1,69

2022

93

Lerum

 1,54

2022

94

Österåker

 1,50

2022

95

Hammarö

 1,38

2022

96

Solna

 1,32

2021

97

Huddinge

 1,10

2022

98

Stockholm

 0,72

2022

99

Tyresö

 0,49

2021

100

Sundbyberg

 0,35

2022

Datakälla: Nationella emissionsdatabasen och Naturvårdsverket

Kommentar

De geografiska utsläppen minskar i Ekokommunerna, en minskning med 47 procent sett i totala utsläpp sedan 1990. Stora förändringar nationellt är att fjärrvärme har ersatt egen uppvärmning på många håll i landet och effektivare fordon samt reduktionsplikten har gett minskade utsläpp från vägtrafiken.

Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med 8 procent, delvis från vägtransporter men även eftersom 2022 var ett varmt år så färre fossila bränslen behövde användas för uppvärmning än 2021. 33 Ekokommuner har halverat eller mer än halverat de totala utsläppen sedan 1990.

Från föregående år har Örnsköldsvik haft den största minskningen på 19 procent, främst från sektorerna transport och el- och fjärrvärme. Även Timrå och Ludvika minskade stort, framförallt inom transportsektorn.

Utsläppen varierar betydligt mellan olika kommuner och beror till stor del på lokala förutsättningar. Exempelvis kan ett värmeverk försörja flera kommuner med värme. Utsläppen förs endast till den kommun där värmeverket ligger. Vissa kommuner kan ha motorväg genom kommunen medan vissa kommuner inte har någon större genomfartsled och därför får lägre utsläpp från transporter.

Om statistiken

Eftersom handeln med utsläppsrätter inte fanns år 1990 har en schablon räknats ut för varje kommun för omfattningen av utsläppshandeln och dess andel av utsläppen år 1990. En liknande schablon har gjorts av naturvårdsverket på nationell nivå för att mäta måluppfyllelse av etappmålen. År 2005 och 2010 var handeln med utsläppsrätter inte lika omfattande som den blev senare år, och därför kan det finnas höga värden i den kommunala statistiken för 2005 och 2010.

Det som visas är utsläpp inom den geografiska kommunen, ifall exempelvis produktion av el och värme som används i kommunen kommer från en annan kommun redovisas siffrorna i den kommunen där produktionen sker, inte där den konsumeras. Statistiken har primärt tagits fram för riksnivån. För enskilda kommuner är underlaget osäkrare. Större hopp eller oväntade avvikelser från ett år till ett annat kan vara ett tecken på brister i data.

Uppdaterad: 2024-09-30