Gå direkt till sidans innehåll

Växthusgasutsläpp utanför utsläppshandeln

Indikator GN. 1a

Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser i det geografiska området men exkluderar utsläppshandeln eftersom det är så formuleringen ser ut i det nationella målet.

Ändrat från tidigare nyckeltal till växthusgasutsläpp och exkluderar utsläppshandeln för att kunna följa det nationella målet. För många kommuner är många stora utsläpp från utsläppshandeln som kommunen själva inte har någon rådighet över. Därför redovisas dessa separat.

Växthusgasutsläpp exklusive den handlande sektorn

Rad-id Kommun Senaste värdet (ton CO2ekv/inv) Datum
0 Kumla  9,69 2022
1 Ånge  8,06 2022
2 Jokkmokk  7,92 2022
3 Sorsele  7,45 2022
4 Gotland  7,41 2022
5 Laxå  6,73 2022
6 Hörby  6,27 2022
7 Aneby  6,07 2022
8 Vårgårda  6,05 2021
9 Laholm  5,91 2022
10 Mönsterås  5,87 2022
11 Ljungby  5,59 2022
12 Torsås  5,48 2022
13 Nordanstig  5,39 2022
14 Simrishamn  5,11 2022
15 Sävsjö  4,99 2022
16 Uppvidinge  4,97 2021
17 Övertorneå  4,94 2022
18 Hedemora  4,94 2022
19 Hylte  4,85 2022
20 Strömstad  4,70 2021
21 Mjölby  4,70 2022
22 Kungsör  4,63 2022
23 Eksjö  4,62 2022
24 Kramfors  4,60 2021
25 Sala  4,59 2022
26 Nyköping  4,58 2022
27 Sigtuna  4,52 2022
28 Bollebygd  4,51 2021
29 Enköping  4,49 2022
30 Ljusdal  4,46 2022
31 Söderköping  4,42 2021
32 Söderhamn  4,22 2022
33 Västervik  4,21 2022
34 Eslöv  4,14 2022
35 Varberg  4,11 2022
36 Värnamo  4,10 2022
37 Kalix  4,02 2022
38 Östra Göinge  3,95 2022
39 Höör  3,91 2022
40 Ovanåker  3,70 2022
41 Älmhult  3,68 2022
42 Hallsberg  3,67 2022
43 Hudiksvall  3,63 2022
44 Ystad  3,54 2022
45 Sollefteå  3,53 2022
46 Ängelholm  3,53 2022
47 Sotenäs  3,48 2022
48 Gnesta  3,31 2022
49 Ockelbo  3,21 2022
50 Nybro  3,20 2022
51 Trosa  3,18 2022
52 Avesta  3,15 2022
53 Uddevalla  3,14 2022
54 Smedjebacken  3,06 2022
55 Örnsköldsvik  3,05 2022
56 Norrtälje  3,05 2022
57 Oskarshamn  3,02 2022
58 Ronneby  3,01 2022
59 Bollnäs  2,99 2022
60 Upplands-Bro  2,98 2022
61 Strängnäs  2,97 2022
62 Timrå  2,95 2022
63 Mark  2,94 2022
64 Nynäshamn  2,87 2022
65 Halmstad  2,78 2022
66 Degerfors  2,70 2022
67 Luleå  2,70 2022
68 Jönköping  2,63 2022
69 Härnösand  2,61 2022
70 Riket  2,61 2022
71 Sveriges Ekokommuner  2,47 2022
72 Boden  2,43 2022
73 Karlstad  2,42 2021
74 Kävlinge  2,36 2022
75 Sundsvall  2,33 2022
76 Gävle  2,31 2022
77 Kungälv  2,31 2022
78 Karlskrona  2,29 2022
79 Helsingborg  2,28 2022
80 Kungsbacka  2,27 2022
81 Burlöv  2,25 2022
82 Karlshamn  2,23 2022
83 Värmdö  2,17 2022
84 Munkfors  2,09 2022
85 Håbo  2,07 2022
86 Höganäs  1,99 2022
87 Eskilstuna  1,99 2022
88 Södertälje  1,99 2022
89 Öckerö  1,87 2022
90 Ludvika  1,84 2022
91 Ekerö  1,79 2022
92 Borås  1,69 2022
93 Lerum  1,54 2022
94 Österåker  1,50 2022
95 Hammarö  1,38 2022
96 Solna  1,32 2021
97 Huddinge  1,10 2022
98 Stockholm  0,72 2022
99 Tyresö  0,49 2021
100 Sundbyberg  0,35 2022
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen och Naturvårdsverket

Kommentar

De geografiska utsläppen minskar i Ekokommunerna, en minskning med 47 procent sett i totala utsläpp sedan 1990. Stora förändringar nationellt är att fjärrvärme har ersatt egen uppvärmning på många håll i landet och effektivare fordon samt reduktionsplikten har gett minskade utsläpp från vägtrafiken.

Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med 8 procent, delvis från vägtransporter men även eftersom 2022 var ett varmt år så färre fossila bränslen behövde användas för uppvärmning än 2021. 33 Ekokommuner har halverat eller mer än halverat de totala utsläppen sedan 1990.

Från föregående år har Örnsköldsvik haft den största minskningen på 19 procent, främst från sektorerna transport och el- och fjärrvärme. Även Timrå och Ludvika minskade stort, framförallt inom transportsektorn.

Utsläppen varierar betydligt mellan olika kommuner och beror till stor del på lokala förutsättningar. Exempelvis kan ett värmeverk försörja flera kommuner med värme. Utsläppen förs endast till den kommun där värmeverket ligger. Vissa kommuner kan ha motorväg genom kommunen medan vissa kommuner inte har någon större genomfartsled och därför får lägre utsläpp från transporter.

Om statistiken

Eftersom handeln med utsläppsrätter inte fanns år 1990 har en schablon räknats ut för varje kommun för omfattningen av utsläppshandeln och dess andel av utsläppen år 1990. En liknande schablon har gjorts av naturvårdsverket på nationell nivå för att mäta måluppfyllelse av etappmålen. År 2005 och 2010 var handeln med utsläppsrätter inte lika omfattande som den blev senare år, och därför kan det finnas höga värden i den kommunala statistiken för 2005 och 2010.

Det som visas är utsläpp inom den geografiska kommunen, ifall exempelvis produktion av el och värme som används i kommunen kommer från en annan kommun redovisas siffrorna i den kommunen där produktionen sker, inte där den konsumeras. Statistiken har primärt tagits fram för riksnivån. För enskilda kommuner är underlaget osäkrare. Större hopp eller oväntade avvikelser från ett år till ett annat kan vara ett tecken på brister i data.

Uppdaterad: 2024-09-30