Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser i det geografiska området men exkluderar utsläppshandeln eftersom det är så formuleringen ser ut i det nationella målet.
Ändrat från tidigare nyckeltal till växthusgasutsläpp och exkluderar utsläppshandeln för att kunna följa det nationella målet. För många kommuner är många stora utsläpp från utsläppshandeln som kommunen själva inte har någon rådighet över. Därför redovisas dessa separat.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton CO2ekv/inv) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Hylte |
1990 |
16,60 |
|
1 |
Hylte |
2000 |
14,49 |
|
2 |
Hylte |
2005 |
7,58 |
|
3 |
Hylte |
2010 |
6,32 |
|
4 |
Hylte |
2015 |
5,17 |
|
5 |
Hylte |
2016 |
4,82 |
|
6 |
Hylte |
2017 |
4,76 |
|
7 |
Hylte |
2018 |
4,45 |
|
8 |
Hylte |
2019 |
4,59 |
|
9 |
Hylte |
2020 |
4,39 |
|
10 |
Hylte |
2021 |
4,82 |
|
11 |
Hylte |
2022 |
4,85 |
De geografiska utsläppen minskar i Ekokommunerna, en minskning med 47 procent sett i totala utsläpp sedan 1990. Stora förändringar nationellt är att fjärrvärme har ersatt egen uppvärmning på många håll i landet och effektivare fordon samt reduktionsplikten har gett minskade utsläpp från vägtrafiken.
Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med 8 procent, delvis från vägtransporter men även eftersom 2022 var ett varmt år så färre fossila bränslen behövde användas för uppvärmning än 2021. 33 Ekokommuner har halverat eller mer än halverat de totala utsläppen sedan 1990.
Från föregående år har Örnsköldsvik haft den största minskningen på 19 procent, främst från sektorerna transport och el- och fjärrvärme. Även Timrå och Ludvika minskade stort, framförallt inom transportsektorn.
Utsläppen varierar betydligt mellan olika kommuner och beror till stor del på lokala förutsättningar. Exempelvis kan ett värmeverk försörja flera kommuner med värme. Utsläppen förs endast till den kommun där värmeverket ligger. Vissa kommuner kan ha motorväg genom kommunen medan vissa kommuner inte har någon större genomfartsled och därför får lägre utsläpp från transporter.
Eftersom handeln med utsläppsrätter inte fanns år 1990 har en schablon räknats ut för varje kommun för omfattningen av utsläppshandeln och dess andel av utsläppen år 1990. En liknande schablon har gjorts av naturvårdsverket på nationell nivå för att mäta måluppfyllelse av etappmålen. År 2005 och 2010 var handeln med utsläppsrätter inte lika omfattande som den blev senare år, och därför kan det finnas höga värden i den kommunala statistiken för 2005 och 2010.
Det som visas är utsläpp inom den geografiska kommunen, ifall exempelvis produktion av el och värme som används i kommunen kommer från en annan kommun redovisas siffrorna i den kommunen där produktionen sker, inte där den konsumeras. Statistiken har primärt tagits fram för riksnivån. För enskilda kommuner är underlaget osäkrare. Större hopp eller oväntade avvikelser från ett år till ett annat kan vara ett tecken på brister i data.
