Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Ystad 2003 0,6
1 Ystad 2004 0,2
2 Ystad 2005 0,2
3 Ystad 2006 2,7
4 Ystad 2007 3,0
5 Ystad 2008 5,7
6 Ystad 2009 5,6
7 Ystad 2013 10,0
8 Ystad 2014 12,0
9 Ystad 2015 17,0
10 Ystad 2016 20,0
11 Ystad 2018 12,0
12 Ystad 2019 12,0
13 Ystad 2020 11,0
14 Ystad 2021 10,0
15 Ystad 2022 8,0
16 Ystad 2023 7,0
17 Ystad 2024 6,6
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02