Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Trosa 2003 19,7
1 Trosa 2004 20,4
2 Trosa 2005 18,5
3 Trosa 2006 13,0
4 Trosa 2007 15,7
5 Trosa 2008 15,9
6 Trosa 2009 19,0
7 Trosa 2010 25,0
8 Trosa 2011 26,9
9 Trosa 2012 33,8
10 Trosa 2013 37,7
11 Trosa 2014 41,2
12 Trosa 2015 40,0
13 Trosa 2016 47,0
14 Trosa 2017 49,0
15 Trosa 2018 54,0
16 Trosa 2019 62,0
17 Trosa 2020 64,0
18 Trosa 2021 60,0
19 Trosa 2022 60,0
20 Trosa 2023 57,4
21 Trosa 2024 52,8
22 Trosa 2025 54,0
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02