Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Sundsvall 2006 2,5
1 Sundsvall 2007 2,8
2 Sundsvall 2008 2,6
3 Sundsvall 2009 5,6
4 Sundsvall 2010 11,4
5 Sundsvall 2011 13,2
6 Sundsvall 2012 12,8
7 Sundsvall 2013 13,0
8 Sundsvall 2014 18,0
9 Sundsvall 2015 26,0
10 Sundsvall 2016 30,0
11 Sundsvall 2017 30,0
12 Sundsvall 2018 32,0
13 Sundsvall 2019 35,0
14 Sundsvall 2020 36,0
15 Sundsvall 2021 34,0
16 Sundsvall 2022 34,0
17 Sundsvall 2023 30,0
18 Sundsvall 2024 28,5
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Sundsvall

Utöver EKO 30 %, har Kommunen även 16,3 % KRAV-märkt i andelen inköpt.

ASC/MSC-märkt fisk ingår i statistiken för ekologiskt.

Vi har ännu inte ett system på plats för att räkna med all livsmedelsinköp även om vi har kolla på den största andelen.

Övergripande

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02