Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Datakälla: EkoMatCentrum
Trend:
Utvecklingen går åt fel håll Utvecklingen går åt fel håll sedan 2020
Senaste värdet:
14,2 % (2023)
Utgångsvärde:
15,0 % (2020)
Tidigare nationellt inriktningsmål:
60,0 % (2030)

Kommentar

Sollefteå

Sollefteå kommun har egna lokala nyckeltal för offentliga livsmedel - närproducerat, svenskproducerade obearbetad kyckling, svenskproducerade mejerivaror, svensk producerat kött, fairtrademärkt samt ekologiskt.

Ökning har skett på närproducerade varor samt svenskproducerad kyckling, mejerivaror och svenskproducerat kött, men med en medveten minskning för inköp av ekologiskt odlade produkter.

Orsaken till minskad andel ekologiskt har medvetet bromsats upp för att hålla igen kostnadsutvecklingen. Det är en medveten inriktning från kommunledningen för att ekonomiskt lyckas öka andelen närproducerat samt bibehålla en ökad andel Fairtrademärkta varor i de offentliga verksamheten.

Övergripande

Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 27 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 4,7 procentenheter per år.

Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som var när 60 procent år 2023, nämligen Trosa med 57,4 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2022 och 2023 var Ängelholm, Härnösand och Timrå.

Uppdaterad: 2025-05-27