Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Nynäshamn 2005 1,6
1 Nynäshamn 2006 1,9
2 Nynäshamn 2008 3,5
3 Nynäshamn 2009 3,6
4 Nynäshamn 2010 4,4
5 Nynäshamn 2011 5,9
6 Nynäshamn 2012 6,4
7 Nynäshamn 2013 5,1
8 Nynäshamn 2014 11,0
9 Nynäshamn 2015 19,0
10 Nynäshamn 2017 34,0
11 Nynäshamn 2018 32,0
12 Nynäshamn 2019 35,0
13 Nynäshamn 2020 38,0
14 Nynäshamn 2021 41,0
15 Nynäshamn 2022 37,0
16 Nynäshamn 2023 38,1
17 Nynäshamn 2024 38,0
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02