Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Kumla | 2007 | 1,9 |
| 1 | Kumla | 2008 | 5,0 |
| 2 | Kumla | 2009 | 17,1 |
| 3 | Kumla | 2010 | 30,1 |
| 4 | Kumla | 2012 | 20,7 |
| 5 | Kumla | 2013 | 23,8 |
| 6 | Kumla | 2014 | 28,2 |
| 7 | Kumla | 2017 | 33,1 |
| 8 | Kumla | 2018 | 28,0 |
| 9 | Kumla | 2019 | 29,0 |
| 10 | Kumla | 2020 | 30,0 |
| 11 | Kumla | 2021 | 31,0 |
| 12 | Kumla | 2022 | 30,0 |
| 13 | Kumla | 2023 | 29,0 |
Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 27 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 4,7 procentenheter per år.
Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som var när 60 procent år 2023, nämligen Trosa med 57,4 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2022 och 2023 var Ängelholm, Härnösand och Timrå.
Gröna nyckeltal