Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.
Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Kumla | 2007 | 1,9 |
| 1 | Kumla | 2008 | 5,0 |
| 2 | Kumla | 2009 | 17,1 |
| 3 | Kumla | 2010 | 30,1 |
| 4 | Kumla | 2012 | 20,7 |
| 5 | Kumla | 2013 | 23,8 |
| 6 | Kumla | 2014 | 28,2 |
| 7 | Kumla | 2017 | 33,1 |
| 8 | Kumla | 2018 | 28,0 |
| 9 | Kumla | 2019 | 29,0 |
| 10 | Kumla | 2020 | 30,0 |
| 11 | Kumla | 2021 | 31,0 |
| 12 | Kumla | 2022 | 30,0 |
| 13 | Kumla | 2023 | 29,0 |
Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.
Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.
2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.
Gröna nyckeltal