Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Karlskrona 2004 0,0
1 Karlskrona 2005 0,2
2 Karlskrona 2006 0,2
3 Karlskrona 2007 1,6
4 Karlskrona 2008 3,0
5 Karlskrona 2009 3,2
6 Karlskrona 2010 6,6
7 Karlskrona 2011 15,2
8 Karlskrona 2013 19,0
9 Karlskrona 2014 23,0
10 Karlskrona 2015 29,0
11 Karlskrona 2016 31,0
12 Karlskrona 2017 33,0
13 Karlskrona 2018 39,0
14 Karlskrona 2019 33,0
15 Karlskrona 2020 27,0
16 Karlskrona 2021 35,0
17 Karlskrona 2022 22,0
18 Karlskrona 2023 19,5
19 Karlskrona 2024 16,8
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02