Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Hedemora 2003 4,1
1 Hedemora 2004 6,1
2 Hedemora 2006 10,8
3 Hedemora 2007 13,0
4 Hedemora 2008 15,1
5 Hedemora 2009 15,5
6 Hedemora 2010 15,7
7 Hedemora 2011 17,5
8 Hedemora 2012 23,6
9 Hedemora 2013 25,0
10 Hedemora 2014 27,0
11 Hedemora 2015 26,0
12 Hedemora 2016 28,0
13 Hedemora 2017 29,0
14 Hedemora 2018 30,0
15 Hedemora 2019 28,0
16 Hedemora 2020 36,0
17 Hedemora 2021 34,0
18 Hedemora 2022 28,0
19 Hedemora 2023 24,5
20 Hedemora 2024 22,7
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02