Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Halmstad 2003 0,2
1 Halmstad 2004 0,4
2 Halmstad 2005 0,8
3 Halmstad 2006 3,7
4 Halmstad 2007 4,7
5 Halmstad 2008 3,8
6 Halmstad 2009 5,7
7 Halmstad 2010 7,1
8 Halmstad 2012 18,5
9 Halmstad 2013 25,4
10 Halmstad 2014 31,0
11 Halmstad 2015 31,0
12 Halmstad 2016 32,0
13 Halmstad 2017 38,0
14 Halmstad 2018 38,0
15 Halmstad 2019 29,0
16 Halmstad 2020 27,0
17 Halmstad 2021 27,0
18 Halmstad 2022 26,0
19 Halmstad 2023 22,6
20 Halmstad 2024 21,4
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Halmstad

Halmstad har även mål om lokalt producerade livsmedel, dessa är inte alltid kravmärkta.
92 procent av de animaliska produkterna är producerade i Sverige.
77 procent av maten tillagas från grunden.

Övergripande

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02