Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Eskilstuna 2003 5,3
1 Eskilstuna 2004 4,6
2 Eskilstuna 2006 5,9
3 Eskilstuna 2007 7,1
4 Eskilstuna 2008 8,6
5 Eskilstuna 2009 14,4
6 Eskilstuna 2010 24,2
7 Eskilstuna 2011 30,8
8 Eskilstuna 2012 30,1
9 Eskilstuna 2013 34,0
10 Eskilstuna 2014 46,0
11 Eskilstuna 2015 51,0
12 Eskilstuna 2016 51,0
13 Eskilstuna 2017 52,0
14 Eskilstuna 2018 53,0
15 Eskilstuna 2019 45,0
16 Eskilstuna 2020 43,0
17 Eskilstuna 2021 38,0
18 Eskilstuna 2022 36,0
19 Eskilstuna 2023 32,9
20 Eskilstuna 2024 33,8
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02