Gå direkt till sidans innehåll

Ekologiska livsmedel

Indikator GN. 10

Nyckeltalet visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen, räknat som kostnad för ekologiska livsmedel delat med total livsmedelskostnad.

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Örnsköldsvik 2007 0,5
1 Örnsköldsvik 2008 1,0
2 Örnsköldsvik 2009 2,2
3 Örnsköldsvik 2010 3,6
4 Örnsköldsvik 2011 4,8
5 Örnsköldsvik 2012 9,1
6 Örnsköldsvik 2013 15,8
7 Örnsköldsvik 2014 21,0
8 Örnsköldsvik 2015 27,0
9 Örnsköldsvik 2016 30,0
10 Örnsköldsvik 2017 30,0
11 Örnsköldsvik 2018 31,0
12 Örnsköldsvik 2019 30,0
13 Örnsköldsvik 2020 29,0
14 Örnsköldsvik 2021 29,0
15 Örnsköldsvik 2022 30,0
16 Örnsköldsvik 2023 28,2
17 Örnsköldsvik 2024 29,3
Datakälla: EkoMatCentrum

Kommentar

Även 2024 minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 26 procent. En anledning till minskningen inom ekokommunerna, förutom ökade livsmedelspriser, kan vara att många inte fokuserar på ekologiskt utan mer på närproducerat.

Av SEKOM-medlemmarna var det två kommuner som hade över hälften ekologiska livsmedel år 2024, nämligen Södertälje med 56,5 och Trosa med 52,8 procent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2023 och 2024 var Lerum, Ljusdal och Luleå.

2025 deltog 244 av Sveriges 290 kommuner i Ekomatsligan för kommuner, en rankning som baseras på andelen kronor spenderat på ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter under 2024. Av ekokommunerna var det 78 kommuner som deltog.

Uppdaterad: 2026-06-02