Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Upplands-Bro |
2011 |
6 |
|
1 |
Upplands-Bro |
2012 |
16 |
|
2 |
Upplands-Bro |
2013 |
16 |
|
3 |
Upplands-Bro |
2014 |
17 |
|
4 |
Upplands-Bro |
2015 |
27 |
|
5 |
Upplands-Bro |
2016 |
33 |
|
6 |
Upplands-Bro |
2017 |
35 |
|
7 |
Upplands-Bro |
2018 |
46 |
|
8 |
Upplands-Bro |
2019 |
42 |
|
9 |
Upplands-Bro |
2020 |
41 |
|
10 |
Upplands-Bro |
2021 |
40 |
|
11 |
Upplands-Bro |
2022 |
33 |
Målet är att nå 50% i inköp av ekologiska livsmedel till 2020. År 2018 har vi nått till ca 46% vilket innebär en ökning med nära 11 procentenheter från 2017. Denna ökning har uppnåtts genom ett fokus på fler ekologiska livsmedel vid den senaste livsmedelsupphandlingen samt en satsning på att säsongsanpassa menyerna för kostverksamheten.
Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 29 procent. I riket ligger andelen kvar på 37 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 3,9 procentenheter per år.
Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som nådde det nationella 60-procentmålet år 2022, nämligen Trosa som når precis 60 preocent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2021 och 2022 var Ronneby och Sotenäs som båda ökade med 6 procentenheter, från 34 till 40 respektive från 24 till 30 procent.
