Ekologiska livsmedel

Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.

Inköp av ekologiska livsmedel i organisationen

Datakälla: Kommunrapportering/EkoMatCentrum via Kolada

Kommentar

Karlstad

Andelen ekologiska livsmedel har ökat kraftigt jämfört med 2009. Däremot ökar inte andelen ekologiska inköp i tillräckligt hög takt för att nå det nationella målet om 60 % ekologiskt i offentlig sektor år 2030.
Inköpen av ekologiskt har stagnerat lite delvis för att vi nått en nivå där det blir betydligt fördyrande i jämförelse med vilken budget som tilldelas livsmedelsinköpen och en ökning av inköp närproducerade livsmedel har delvis prioriterats.
Skolan och omsorgen i Karlstad arbetar aktivt med ekologiskt hållbar och klimatsmart mat, såväl vid konsumtion som vid tillagning och svinn.

Övergripande

För första gången under mätperioden minskade andelen ekologiska lisvmedel bland medlemmarna och ligger nu på 31 procent. Samma trend kan man se i resten av riket där andelen ligger på 38 procent. En anledning kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. Pandemin kan också ha påverkat. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 2,5 procentenheter per år.

Antal medlemsorganisationer som ligger i samma nivå som riket är 20 stycken. På topp ligger Trosa (64 procent) och Södertälje (63 procent), vilket innebär att de uppnår det nationella målet på 60 procent. Den kommun som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2019 och 2020 är Tyresö, som ökade från 30 till 43 procent.

Tillståndsklassning

>60 %
35–60 %
20–35 %
10–20 %
<10 %
Redovisas med Miljöbarometern
Uppdaterad: 2021-05-28