Användning av kemikalier och spridningen av dessa i naturen är ett av våra största miljöproblem idag. Ekologisk odling innebär en minskad kemikalieanvändning i samhället totalt sett och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
Indikatorn visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till organisationen.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Halmstad |
2003 |
0 |
|
1 |
Halmstad |
2004 |
0 |
|
2 |
Halmstad |
2005 |
1 |
|
3 |
Halmstad |
2006 |
4 |
|
4 |
Halmstad |
2007 |
5 |
|
5 |
Halmstad |
2008 |
4 |
|
6 |
Halmstad |
2009 |
6 |
|
7 |
Halmstad |
2010 |
7 |
|
8 |
Halmstad |
2012 |
18 |
|
9 |
Halmstad |
2013 |
25 |
|
10 |
Halmstad |
2014 |
31 |
|
11 |
Halmstad |
2015 |
31 |
|
12 |
Halmstad |
2016 |
32 |
|
13 |
Halmstad |
2017 |
38 |
|
14 |
Halmstad |
2018 |
38 |
|
15 |
Halmstad |
2019 |
29 |
|
16 |
Halmstad |
2020 |
27 |
|
17 |
Halmstad |
2021 |
27 |
|
18 |
Halmstad |
2022 |
26 |
Servicenämnden, som hanterar huvuddelen av kommunens matserveringar, redovisar 38,25 procent ekologiska livsmedel(2017).
Halmstad har även mål om lokalt producerade livsmedel, dessa är inte alltid kravmärkta.
Varugrupperna bröd, kött, fisk, läsk och öl, mjöl, morötter samt oftast ägg handlas lokalt(2015-16%).
Även i år minskade andelen ekologiska livsmedel bland SEKOM-medlemmarna och ligger nu på 29 procent. I riket ligger andelen kvar på 37 procent. En anledning till minskningen inom SEKOM-medlemmarna kan vara att kommuner inte bara fokuserar på ekologiskt utan även på närproducerat och svenskt. För att kunna nå det nationella målet på 60 procent till 2030 behöver ekokommunerna i snitt öka andelen med 3,9 procentenheter per år.
Av SEKOM-medlemmarna är det en kommun som nådde det nationella 60-procentmålet år 2022, nämligen Trosa som når precis 60 preocent. De kommuner som ökade andelen ekologiskt mest mellan 2021 och 2022 var Ronneby och Sotenäs som båda ökade med 6 procentenheter, från 34 till 40 respektive från 24 till 30 procent.
